Kvartersnytt – Matilda in da house!

När jag var liten var jag vild, glad och älskade att vara fri, med en fantasi som var rimlig på mina villkor. Fick jag drömma mig bort var det alltid till en magisk värld där tid och rum var flytande, för så kan man också definiera här och nu. Musiken spelade en stor roll i denna magiska värld, för den tillåter en att känna, att låta känslorna finnas. Nu är jag inte liten längre – tyvärr – men fantasin, den frodas, och varje dag stiger jag in i ett hus där kreativitet och lust dominerar. Av detta förstår ni att det är ganska så tacksamt att få öppna dörren till Kulturkvarteret varje dag. Sedan jag började jobba här 2015 har jag och Helen, som är verksamhetschef, haft en gemensam önskan som vi jobbat för, och det är att låta barn i grundskolan få komma till detta fina hus – Kulturkvarteret – och få se en riktig konsertsal samt uppleva levande musik. Tillsammans med Kulturnyckeln och i samarbete med vår egen stråkorkester Musica Vitae blev det verklighet för första gången ifjol och nu har precis årets konserter avslutats. Denna vecka har vi haft 963 barn från grundskolorna i årskurs 2 i Kristianstad kommun som har hälsat på här hos oss och sett ”Min första orkesterkonsert” med ledning av Harald Leander! 963 stycken! Jag tycker det är coolt. Tänk att alla barn som är födda 2016 har varit med om samma upplevelse. De har alla fått samma verktyg för att förhoppningsvis – hoppas jag i alla fall innerligt – ta med sig något från denna konsert som gagnar dem framåt i livet. https://www.kulturkvarteret.com/wp-content/uploads/sites/3/2024/11/20241114_093213-1-1-1.mp4

Nu är vi snart i mitten av november och adventstider och juletider närmar sig med stormsteg, men ännu är vi inte riktigt där – även om jag själv är en stor älskare av advent och jul. Har både provat årets glögg och vågar jag skriva att även advents- och julmusik ljuder i mina öron redan…några av mina kollegor (nämner inga namn) tycker jag är lite väl tokig i just detta. Den här veckan som kommer har vi en helt underbar blandning! Massor av härligheter i helt olika genrer och för helt olika målgrupper, precis som vi vill att det ska vara. Allt från fördjupade samtal kring fake news till humor, kammarmusik, jazz, pop, föredrag, konferens och massa god mat varje dag. Behind the scenes planeras det nya konserter, nya biljettsläpp är på gång, programfolder ska tillverkas, granen ska upp, stolar ska städas, kablar ska viras och en hel massa annat ska vi också göra. Under veckan kommer alla elever i årskurs 2 i Kristianstad kommun genom Kulturnyckeln få möta deras första orkesterkonsert med den eminenta, inspirerande Harald Leander och kammarorkestern Musica Vitae som leder oss in i musikens förtrollade värld. När vi har turen att få ha Musica Vitae här hos oss kommer de på torsdag även bjuda in till ett möte med musikerna. Alla som vill komma är välkomna! Vi kommer få höra både musik men även få inblick i vilka dessa fantastiska musiker är. Tisdag bjuder biblioteket in till ett samtal kring ”Manipulation och lögn som politiskt vapen” med författaren och akademiledamoten Ingrid Carlberg i samtal med Roland Persson ordförande i GH- sällskapet.

Att vara marknadskommunikatör är ett jobb med så många lager  – ständigt är det nya biljettsläpp, artister, affischer, sociala medier-inlägg och annonser som ska till. Och nej, det är inte som att sätta ihop ett IKEA-kök där det bara gäller att hitta rätt skruv. Här talar vi om jonglering där varje projekt kräver en balans mellan tonalitet, design, kreativitet och tusen olika format (känns det som). Den här veckan har vi släppt ett flertal konserter, från internationella jazzsångerskor till svenska skådespelare som tagit steget över till musiken – vilket medför en hel del arbetsuppgifter som kräver både noggrannhet och en hel del… kreativ manövrering. Ta Helsingborgs Symfoniorkester, där dirigenten Andrew Manze och violinisten Ava Bahari ska lyfta Stenhammar och Sibelius för en publik som letar efter just det där lilla extra. Här är det vår uppgift att hitta en balans i budskapet – klassiskt men nytt! Sedan har vi Isabella Lundgren & Johan Lindström och deras album och konsert, What Cannot Be Told – en jazzupplevelse där varje inlägg behöver bära en lika stor känsla som musiken själv. Det ska planeras allt från sociala medier-inlägg till annonser som förmedlar rätt stämning och rullar ut enligt tidplan, lite som att jonglera känslosamma monologer med Google Analytics. Och så Oscar Stembridge, underbarnet som ska få sin publik att känna sig som om de missat hela sin ungdoms potential. Här handlar det om att skapa innehåll som är ungdomligt och digitalt engagerande – lekfullt men som samtidigt visar Oscars enorma talang. Att matcha en 16-årings energi och entusiasm när man själv börjar inse att man inte längre är särskilt ung och hip är en utmaning i sig! Och så har vi Peter Stormare. Här gäller det att förena hans skådespelartalang med hans passion för musik och hitta precis rätt ton för att locka både Hollywood-fantaster och country-älskare. Att få fram essensen av Från Arbrå till Hollywood utan att drunkna i hans internationella karriär är en typisk torsdagsuppgift. Lätt? Knappast. Roligt? Definitivt Vi har också släppt biljetterna till två föreställningar med Carl Stanley, som sålde slut på mindre än 24 timmar. Eller ja, nästan – det finns fortfarande några ströplatser kvar. Nästan lika magiskt som att vi får besök av magikerna och illusionisterna Labero och Pontus Lindman. Det kommer att bli en magisk vår!

Ingen annan enskild sak, företeelse, kulturellt uttryck eller vad man nu kan kalla det, genomsyrar alla aspekter av mitt liv på samma sätt som MAT. Det är mitt jobb, min fritid, min hobby, mitt tvång, min passion, mitt beroende osv, osv. På en skogspromenad för inte längesedan, i mina barndoms skogar, insåg jag att jag vet hur i stort sett allting där smakar! Det bladet, den blomman, det gräset, det bäret osv, osv. Jag måste sett hela världen som min buffé som barn. Jag minns att mamma berättat att jag som liten kunde se ett djur (alltså i stil med ett lamm eller ett rådjur, inte igelkottar och katter… ni fattar) och utbrista – Vad gott! Som om jag redan på ängen eller fältet såg lammsadeln med rosmarin och vitlök eller rådjurssteken perfekt tillagad traska omkring där ute. Mat har alltid rört min själ. Detta långt bortom köket, utom räckhåll för spisar, knivar och skärbrädor. Dofter och smaker, på samma sätt som musik, kan få en att färdas tillbaka i tiden och i känsla för att exakt återskapa ett svunnet ögonblick. Jag kan precis komma ihåg texturen på det där fantastiska brödet, sötman av den råa gula löken (en smak som bara ett varmare klimat kan ge) i kombination med en syrlig, men ändå rund och lite fet, ajvar och grillsmaken från den vitlöksstinna färsdolmen. Allt detta i en enkel matvagn på hjul någonstans i vad som då var Jugoslavien (ber om ursäkt för den luddiga platsbeskrivningen, men jag var bara några år gammal). Mitt livs första cevapcici!